..och bara 3 dagar till innan Elis blir ett helt år gammal. Tänk att tiden går så fort klysch, jag vet men jag kan inte hjälpa det. Jag blir så förvånad! Nyss var det ju ett halvår kvar tills jag skulle börja jobba och nu är det bara ett par dagar.

Idag har vi tagit det lugnt. Efter rådande sömnkrångel bestämde vi att lättaste utvägen nog är att Elis får sova ute i vagnen på dagen, då somnar han ju utan större protester och sover gott. Nattningen verkar ju gå bättre än den på dagen så när han sover bra på natten igen får vi ge oss på att försöka få till dagslurarna också. Förkylningen är i alla fall bättre, skönt det! Han behövde nog en lugn vilodag bara för att det skulle ordna upp sig.

Jag har en känsla av att Elis håller på och testar oss på alla sätt samtidigt. Sova, äta, leka, allt!! Han skriker tills han får som han vill helt enkelt. Jag hoppas att det bara är en fas Någon där ute som har varit med om samma sak runt ettårsdagen? Det är svårt att veta hur man ska hantera det hela också, jag vägrar säga Nej hela tiden och jag vägrar ännu mer att gå med på ALLT han skriker om. Helt enkelt så FÅR han ju inte ha brödkniven… eller värmeljuset… eller mammas rödvin Men hur får man en envis liten ettåring att förstå det? Svårt det där… Det blir mycket gnäll och skrik just nu i alla fall. Han äter inte speciellt bra heller för mata honom får man med nöd och näppe, plocka själv kan han, även ett par skedar har gått ner för egen hand. Men han verkar inte vilja!? 3-4 bitar plockar han i sig och efter det slänger han systematiskt bit efter bit ner på golvet, eller på mamma, eller på fönstret, eller på något annat kul i närheten. Inte mycket mat som går i alltså.

Men men, han äter ju sin välling både morgon och kväll. Plockar i sig en halv smörgås och några äggbitar till frukost någon timme efter vällingen på morgonen. Och sen äter han ju faktiskt LITE i alla fall till lunch och middag. Så det går nog ingen egentlig nöd på honom. Men det är väl klart att man blir i alla fall lite orolig när han åt 2 eller 3 gånger så mycket när han var ett halvår som han gör nu. Man undrar ju varför? Han har ju fått alla förutsättningar till att äta själv men vill inte och han vill inte bli matad så vad ska man göra? Ta det lugnt och vänta på att matlusten ska komma tillbaka helt enkelt.

Nu börjar jag bli trött och klockan är knappt 22 Ska nog gå och lägga mig lite tidigare än vanligt idag, det blev ju sent igårkväll.

Gott Nytt År på er!