Inatt var det krångligt på hög nivå! Efter en fullspäckad vecka med helikopterturer med jobbet och spring på stan och allt sånt där så behövde jag vila på lördagen. Kroppen sa till och jag tog det oförskämt lungt hela lördagen, hade en sprängande huvudvärk också så mycket annat kunde jag faktiskt inte.

På eftermiddagen mådde jag lite bättre så vi åkte ut till stugan där jag bytte soffan hemma mot sängen i stugan. Låg och vilade på den hela kvällen medan Stefan fixade allt. Stefans brorsor kom över en stund och vi fick hem dom i hyfsad tid så vi kunde gå och sova, tror vi körde hem grabbarna strax efter 22 i alla fall.

Somnade som en klubbad säl bara för att vakna strax innan 3 av att jag har jätteont i ena sidan och upp mot ryggen. Låg och vred mig ett tag men körde sen upp Stefan för att hämta en halsbrännetablett och en Alvedon. Försökte sova igen men se det gick inte alls. Låg väl och försökte i någon timme innan jag gav upp och bestämde mig för att ringa Södra BB och kolla läget. Eftersom min mage har varit totalt jättespänd hela senaste veckan så ville jag ju försäkra mig om att det inte var något som var jättefel.

Jag fick prata med en jättegullig tjej (tror faktiskt det var Annas barnmorska) som inte kunde ge mig något ordentligt svar och ojjade sig över det. Men hon tyckte ändå att jag kunde avvakta en liten stund till och se om det blev bättre, jag höll nog med och lovade att jag skulle ringa stora förlossningen på SÖS om det blev värre. Och ja, 45 minuter senare blev det värre.. sova gick ju inte så jag ringde och dom sa ”Men kom in så får vi kolla upp det här då”.

Klockan var strax efter 5 på morgonen och att köra upp Stefan och Elis vid den tiden kändes inte alltför kul så jag satte mig i bilen och körde in själv. Inte jättekul det heller men det gick bra, ont i ryggen hade jag ju men inte så att jag inte kunde köra bil. Halvvägs så släppte smärtan lite också och det blev bättre. Ja, och sen fick jag mig ett rum på BB SÖS, mitt i skiftbytet också, typiskt mig Så det var många som sprang hos mig. Jag fick ligga med CTG i typ en halvtimme och efter att ha gluttat på de där siffrorna ett tag så inser jag att jag har sammandragningar. Jaså, jahaaaa!! Är det DET som känns alltså? Jag har ju hela tiden trott att det är bäbisen som gör frivolter, men inte då. Hoppsan, då har jag nog gått omkring med sammandragningar ett bra tag, hmmmm..

En läkare kommer in och gör ett ultraljud för att kolla vattenmängden och nej, inte heller denna gång ville bebis visa upp sig från sin braiga sida så jag vet fortfarande inte vad det är för typ! Vattenmängden däremot var bra tyckte hon. Men det verkade som om jag hade en urinvägsinfektion som då väldigt ofta gör att man får massvis med sammandragningar. Jaha, antibiotika på det då! Men bra kändes det ju fortfarande inte så jag fick mig en spruta Bricanyl för att lugna ner sammandragningarna. Blev alldeles skakig av den men faktiskt så gick intensiteten på sammandragningarna ner till hälften, mycket skönt Så efter ytterligare en halvtimmes CTG, ett glas aprikossoppa och två mackor fick jag åka hem med mitt recept på antibiotika.

Var väl hemma vid 8:30 och hade då inte sovit ordentligt sen innan kl 3, trött var bara förnamnet. Så jag däckade hemma i sängen och sov till kl 12:30 Hade ring min snälla, snälla mamma på morgonen och kollat om hon kunde hämta pojkarna ute vid stugan på eftermiddagen eftersom jag hade snott med mig bilen och det kunde hon. Vilken himla tur att jag har en så snäll mamma!

När jag vaknade åkte jag ner och hämtade mina piller och kände mig ganska okej så jag liftade med mor min ut i bilen till stugan och hämtade upp killarna. Nu sitter jag hemma i fåtöljen och fortsätter med mitt vilande. Mår mycket bättre men tror faktiskt att jag fortfarande har lite små sammandragningar. Så himla svårt att känna om det är bebis eller sammandragningar, skulle ha lånat med mig en sån där CTG-apparat, haha!

Ontet i ryggen förklarade läkaren med att det nog var mina muskler som var överansträngda av magens vikt plus alla sammandragningar. Inte så konstigt egentligen om jag gått med såna av och till i en vecka utan att fatta. Så nu håller jag tummarna för att det är den där urinvägsinfektionen som gör att min mage känns så spänd och att det alltså går över efter ett par dagars antibiotika. Fick en remiss till ett extra ultraljud också för att hålla koll på att inte bebis växer för fort, för det kunde vara en anledning till det spända också sa läkaren. Ja, inte mig emot. Alltid kul att kolla in lillparveln

Krånglig natt och morgon var det helt klart. Hoppas att denna natt går lungt och fint så får vi se hur jag mår i morgon, kanske att Stefan får lämna på dagis.. och kanske att jag tar mig till jobbet. Vi får helt enkelt se hur det går inatt Håll tummarna för absolut noll sammandragningar nu, okej?