Kl 20:00 gick jag upp med Minna och en flaska käk för att natta trött bebis. Flaskan sörplade hon i sig, skrattade ut morsan lite, rapade högljut och protesterade inte det minsta när jag bäddade ner henne i vagnen. Jag gungade den lite sådär som vi brukar och hon fortsatte att vara tyst. Jaha tänkte jag, hon måste ju ha varit supertrött? Jag lägger mig i sängen och avvaktar en stund, hon ligger och bökar lite där i vagnen, snuttar lite på handen och blir tillslut tyst. Hurra tänker jag och förbereder mig på att smyga ur rummet.

Men så blir jag lite skeptisk och mycket riktigt, nån minut senare hör jag misstänkta ljud från vagnen. Och ganska snart sprider sig en viss lukt i hela sovrummet också. Jahapp, fram med ny blöja, upp med bebis ur sängen och byta. Såklart blev jag tvungen att tända sänglampan för att se nåt och vad händer då? Jo, jättepigg bebis viftar, bubblar och skrattar åt mamsen. Tror jag det, med en 5-minuters tupplur så tror hon väl att hon ska vara vaken nu.

Men skam den som ger sig! Nu, en timme senare sover hon. Äntligen. Men Minna, basics är väl ändå att man inte bajsar när man har gått och lagt sig? Mamma och dottersnack på schemat i morgon